Det sägs också att det sker naturkatastrofer när månen står riktigt nära jorden som den gör nu, det är nästan 20 år sen den stod så här nära (Månens omloppsbana ligger 356.577 kilometer från jorden och är 14% större än vanligt, därav titeln "Supermåne").
Att den enorma dragningskraften kan vara en bidragande orsak till jordbävningar, tsunamisar och att den kan väcka krigsherrar till liv… kan det verkligen vara så?
Det kanske är så då, att psykmottagningarna numera har mycket att göra när månen *moonar oss så här nära?… det har ju verkligen varit lite mycket den sista tiden!
I måndags, 21/3 kl. 00:21 lokal tid i Sverige, var det i alla fall **vårdagjämning, då dag och natt är lika långa. Det ser jag som positivt, och det kan väl inte månen skyllas för... eller?
*Mooning, att moona, är att visa nakna stjärten för en annan person eller grupp. Det är ofta tänkt som en förolämpning men kan lika väl göras för att skapa glädje, väcka debatt eller för att den enskilda personen som gör handlingen känner att den får släppa loss, gå utanför ramarna eller avreagera sig. Görs den med glimten i ögat så kan det bli något som lättar på stämningen. Ibland moonar människor i grupp.
Inom Sverige har den även gått under benämningen "att göra en barras", vilket troligen kommit från engelskans "Bare ass". (källa: wikipedia)
**Vårdagjämningen inträffar när solskivans centrum passerar gränsen mellan södra och norra himmelshalvan, det vill säga passerar himmelsekvatorn. Punkten på himmelsekvatorn där passagen sker kallas vårdagjämningspunkten.
Vårdagjämningen är inte en dag, utan en ögonblicklig händelse som inträffar vid en bestämd tidpunkt vid olika klockslag på skilda ställen på jorden, beroende på i vilken tidszon man befinner sig.
År 2011 inträffar vårdagjämningen den 21 mars kl 00:21 lokal tid i Sverige.
Dag och natt är inte exakt lika långa vid vårdagjämningen. Detta förhållande inträder något dygn tidigare. Det beror på ljusets böjning i atmosfären, den så kallade atmosfäriska refraktionen. Refraktionen innebär att solen kan lysa på lite mer än halva jorden på en gång. Det medför att dagen blir längre och natten kortare än den annars skulle ha varit. Refraktionen medför också att dag och natt är lika långa först något dygn efter höstdagjämningen.
Dagarna omkring vårdagjämningen går solen upp rakt i öster, och omkring tolv timmar senare går den ner rakt i väster. Om man bortser från områdena närmast jordens poler är dagarna kring vårdagjämningen ungefär lika långa över hela jorden.
De flesta äldre solkalendrar räknade vårdagjämningen som nyåret och fortfarande firas det persiska nyåret, Nouruz, på vårdagjämningsdagen. (källa: wikipedia)
**Vårdagjämningen inträffar när solskivans centrum passerar gränsen mellan södra och norra himmelshalvan, det vill säga passerar himmelsekvatorn. Punkten på himmelsekvatorn där passagen sker kallas vårdagjämningspunkten.
Vårdagjämningen är inte en dag, utan en ögonblicklig händelse som inträffar vid en bestämd tidpunkt vid olika klockslag på skilda ställen på jorden, beroende på i vilken tidszon man befinner sig.
År 2011 inträffar vårdagjämningen den 21 mars kl 00:21 lokal tid i Sverige.
Dag och natt är inte exakt lika långa vid vårdagjämningen. Detta förhållande inträder något dygn tidigare. Det beror på ljusets böjning i atmosfären, den så kallade atmosfäriska refraktionen. Refraktionen innebär att solen kan lysa på lite mer än halva jorden på en gång. Det medför att dagen blir längre och natten kortare än den annars skulle ha varit. Refraktionen medför också att dag och natt är lika långa först något dygn efter höstdagjämningen.
Dagarna omkring vårdagjämningen går solen upp rakt i öster, och omkring tolv timmar senare går den ner rakt i väster. Om man bortser från områdena närmast jordens poler är dagarna kring vårdagjämningen ungefär lika långa över hela jorden.
De flesta äldre solkalendrar räknade vårdagjämningen som nyåret och fortfarande firas det persiska nyåret, Nouruz, på vårdagjämningsdagen. (källa: wikipedia)
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar