Alla kommentarer är viktiga - små, stora, negativa, positiva. Där skiljer jag mig från min arbetsgivare som bl a sagt till mig "Jag vill att du är tyst på dagens APT, för det har varit en jobbig dag", "Varför ta fram negativa saker", "Vad har du med det att göra" osv, osv.
Var tar jag då luften, kraften och viljan ifrån när jag skriver? Jag tror att människan vill tala och dela med sig! Tillåts man inte detta eller på annat sätt inte ges utrymme till att förmedla det man vill, så hittar man andra vägar för att uttrycka sig. I mitt fall är det "Bloggen".
Negativa saker som tex. orättvis behandling, bestraffningar, varningar, lönesanktioner och dyligt i jobb och vardag, ser jag som något som snabbt är förbi när jag skrivit om det. Positiva saker däremot består och läker det som det negativa slagit sönder.
Det är viktigt för mig att det finns underlag för de saker jag tar upp eller påstår, tex. sånt jag själv varit med om, deltagit i, sett med egna ögon, hört med egna öron osv. Jag "hittar inte på" saker för att det ska bli en story. Fredagsfräckisarna kan vara påhittade men dom kan även var tagna ur vardagen.
Vad säger lagen då?
"Yttrandefrihetsgrundlagen (1991:1469) är den yngsta av Sveriges grundlagar, och togs i bruk 1992. Lagen innebär bland annat att: Alla svenskar har rätt att uttrycka sina åsikter, tankar, känslor i radio, tv, videogram, ljudupptagningar eller andra sorters upptagningar. Ingen myndighet kan kräva att något som skall framföras i radio, tv eller annan sorts upptagning först måste granskas av en myndighet eller något annat allmänt organ. Undantaget är biofilmer."
Läs mer om detta på bla. dessa länkar:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar