Att jag diskriminerades på min förra arbetsplats har jag berättat om många gånger här på bloggen, vilket också var en stor del till att jag inte ville vara kvar på denna sjuka arbetsplats.... eller låt mig säga så här: på denna arbetsplats med en "sjuk ledning". Arbetsplatsen och dom flesta medarbetare är det inget problem med, många av dom är ju fortfarande mina vänner... och en är min bästa vän, och fru!
Nu till min fundering/reflektion med reservation för att jag är helt ute å cyklar....?
Ledningen på min fd arbetsplats "förespråkade" att medarbetarna ska "umgås" på jobbet, inte bara arbeta, man ska vara "tajta" med varandra. Fikarummet ska vara en social samlingspunkt där man bl a dissekerar varandras matlådor och trädgårdar, helst ska detta göras i mun på varann, så verkar det som om att det pågår en mycket trevlig och social samvaro om chefen kommer in.
Nåväl! Varför i helvete placerar man då en rullstolsburen medarbetare ensam i ett litet rum intill toaletterna, i en korridor på nedre botten som är uthyrd till annan verksamhet, när denna härliga samvaro finns en våning upp??? Javisst, det finns folk i denna korridor på nedre botten ibland, så visst rör det sig folk där, och kollegor går in och ut i denna korridor för att ta sig till och ifrån sin arbetsplats, och för att röka.
En tidig eftermiddag när jag hälsade på min fd kollega, så var kollegan helt själv i denna korridor!!! Hur i helvete får då cheferna till det, med denna tajta fina sociala samvaro som ska finnas bland All personal?
Alla kollegorna sitter ovanför, och denna rullstolsburna fd kollega sitter helt själv? Om det nu händer något, brand eller annat, så fanns där ingen snabb direkt hjälp att få, - eftersom alla kollegorna sitter en våning upp.
Varför får en massagestol ett eget "kontor" en våning upp bland alla kollegor? Borde inte den rullstolsburna kollegan byta kontor med massagestolen? Eller kan det vara så att det finns någon" brandregel" som säger att alla funktionshindrade/rullstolsburna Ska arbeta på nedre plan?
Visst, den säger bl a att: "Personer med funktionshinder själv ska kunna ta sig ut eller förflytta sig till säker flyktplats" (källa: handisam.se).
Innebär det då att medarbetare med funktionshinder, Endast får arbeta i lokaler på bottenvåningen i kommunen? I så fall, finns det ju mycket bättre, trevligare tänkbara lokaler på denna bottenvåning, en bit ifrån toaletterna.
Sen kan jag inte låta bli att ställa frågorna...Var dras gränsen för funktionshindret? Gäller det även gravt överviktiga, så fort man håller en krycka i handen, hjärtfel, svagbegåvning osv osv...? Hur funktionshindrad kan man vara, för att få ha kvar sitt kontor en våning upp?
Ja, ja, nu har den rullstolsburna fd kollegan fått tillåtelse att åka upp till fikarummet om så önskas ibland, och det är ju snällt av ledningen... för då är ju kollegan "inte i vägen" så ofta!?
Att fd kollegan även fått frågan: "Varför vill du Inte sitta här nere i korridoren?" Det visar tycker jag, att frågeställaren saknar ett par våningar på bröllopstårtan... Kanske frågan skulle ställas till alla medarbetare... funktionshindrad eller inte!?
onsdag 17 augusti 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar