Fredagsfräckisar och lite statistik!

Statistiken fortsätter uppåt här på bloggen, vilket är mycket trevligt. Tråkigt nog finns det fortfarande 2011, personer som Inte vågar erkänna att dom läser bloggen, vilket jag tycker är skrämmande.
Uppsala kommun är fortfarande på topp i min statistik... Hur många erkänner där att dom läser bloggen? Jag har bara träffat på en handfull fd kolleger som öppet vågar säga att dom läst/läser min blogg, statistiken säger något annat, ni är många på kommunen som läser... Tack till alla er på Uppsala kommun, och till alla andra ute i världen.

Två år har snart gått sen jag började blogga. Fram till idag så kommer besökarna från 63 länder/områden, 577 städer, och från 565 internetleverantörer, där Uppsala kommun dataservice och Telia toppar statstiken stort. På tredje plats kommer Com hem.

Så du medarbetare, chef, ledare och politiker? Berätta nästa gång på en av alla fikarasterna, att du med läser bloggen. Våga tala - Våga tala högt!

För att fira uppgången så kommer här en liten skithistoria och ett kort utdrag från ett medarbetarsamtal. Dessa två historier påminner mig om mina medarbetarsamtal på mitt fd jobb... hmm... Varför det nu då...?

Fyra män sitter på anställningsintervju och chefen frågar männen:
- Vad är det snabbaste ni vet?
Den ena mannen svarar:
- En tanke, den poppar upp i huvudet utan förvarning, plötsligt finns den bara där!
Den andra mannen svarar:
- En blinkning, den kommer och försvinner utan att man märker att den skett!
Den tredje mannen svarar:
- Ljuset, i samma ögonblick man slår på strömbrytaren så finns bara ljuset där!
Chefen tror sig ha funnit sin man då ljuset är det snabbaste han själv kan tänka sig, men han vänder sig till den fjärde mannen som svarar:
- Diarré!
- VA? utbrister chefen.
- Jo, svarar mannen, härom dagen körde det till i magen och jag sprang mot toaletten men jag hann varken tänka, blinka eller slå på lyset innan jag sket ner mig!


Å så nästa lilla historia...

Medarbetaren: Hej...
Chefen: Äntligen, jag har väntat riktigt länge nu!
Medarbetaren: Vill du att jag ska sluta?
Chefen: Nej, var har du fått det ifrån? Bara tanken får mig att må illa..
Medarbetaren: Gillar du mina insatser?
Chefen: Självklart, alla tider på dygnet!
Medarbetaren: Har du pratat skit om mig någon gång?
Chefen: Nej, aldrig! Varför frågar du ens?
Medarbetaren: Vill du höja min lön?
Chefen: Ja, så fort jag får tillfälle till det.
Medarbetaren: Skulle du någonsin ljuga om mig?
Chefen: Är du galen? Du känner väl mig?
Medarbetaren: Kan jag lita på dig?
Chefen: Jajamensan.
Medarbetaren: Chefen…?

Eller är sanningen bakvänd…? Nu läser du nerifrån och upp…