torsdag 13 november 2014
tisdag 11 mars 2014
Mobbning på arbetsplatsen!
Det gläder mig att detta ämne äntligen diskuteras mer frekvent idag i media, än det gjorde då jag drabbades av mobbande chefer för några år sedan. Förhoppningsvis kan vi i framtiden, göra en polisanmälan om brott när vi drabbas.
Här är tips på var du kan få veta mer:
Föreningen Stopp jobbar mot kränkande särbehandling i arbetslivet. www.foreningenstopp.se
Jourtel Måndag och Torsdag kl 18-20 Tfn 019-507 05 19 Övrig tid: 073-568 21 12.
Du & jobbet - Vad ska jag göra när chefen försöker trakassera mig till uppsägning?
torsdag 27 februari 2014
Avstängd i 90 dagar - utan förklaring!
I senaste nr av Uppsalatidningen (27 feb 2014) kan vi läsa om min fd kollega Olle Stevenholt som blev avstängd i 90 dagar - utan förklaring, enligt Uppsalatidningen.
Olle, välkommen in i gänget. Vi är många medarbetare som behandlats som skurkar. Inga ursäkter, ingenting... bara tysssstnaaaad... och sedan vanligtvis ett avgångsvederlag.
Du har ändå tur som fick tillbaka ditt jobb efter bara tre månader. Trots att jag inte gjort något arbetsrättsligt fel, så har jag ännu, efter drygt tre år, inte fått tillbaka mitt jobb... eller en ursäkt av Uppsala kommun. Pengar...Muta? Javisst, de fick jag, men upprättelsen väntar jag fortfarande på... Och på den stora frågan... VARFÖR?
Jag tystnade aldrig, och eftersom ingen, absolut ingen -chef, -affärsområdeschef, -personalchef, -förhandlingschef, politiker eller på HR, ville lyssna och ta till sig av den kritik som uppkom på olika sätt, så började jag blogga om min vardag på Jobbcenter, för att på så sätt synliggöra vad ledningen höll på med.
Att få skriva av sig blev för mig lite terapi för att bearbeta allt jag gick igenom på jobbet, och för att få någon slags självskapad upprättelse mot "förövarna".
Nu granskas det... IGEN! "Ordning och reda ska vara en självklarhet inom Uppsala kommun...", säger Bisera Jusufbasic till Uppsalatidningen, och som är ansvarig för utredningen av Uppsala kommun.
Javisst, Bisera Jusufbasic, det är vi många medarbetare, fd medarbetare och skattebetalare som tycker.
När jag (och andra) påtalade till våra chefer att det fanns brister i ordningen, blev jag inkallad till cheferna för uppsträckning. Det värsta man kunde göra var att ta upp problem inför alla på ett APT.
När jag påtalade ett problem på ett APT (en eftermiddag i november 2009) som handlade om min då närmaste chef, -högg verksamhetschefen som hållit i APT:et, ett hårt och bestämt tag i min arm efter mötet när jag var på väg därifrån, -och sa till mig: "I morron vill jag Prata med Dig!!!". Detta var början på ett helvete som skulle vara i ett helt år. Jag hade nu exakt ett år kvar som anställd på Jobbcenter, Uppsala kommun.
Strax bakom mig på detta APT, hade affärsområdeschefen suttit och tagit del av min kritik - Ingen av dessa tre är idag chefer på Uppsala kommun - Tack å lov!!!
Olle, välkommen in i gänget. Vi är många medarbetare som behandlats som skurkar. Inga ursäkter, ingenting... bara tysssstnaaaad... och sedan vanligtvis ett avgångsvederlag.
Du har ändå tur som fick tillbaka ditt jobb efter bara tre månader. Trots att jag inte gjort något arbetsrättsligt fel, så har jag ännu, efter drygt tre år, inte fått tillbaka mitt jobb... eller en ursäkt av Uppsala kommun. Pengar...Muta? Javisst, de fick jag, men upprättelsen väntar jag fortfarande på... Och på den stora frågan... VARFÖR?
Jag tystnade aldrig, och eftersom ingen, absolut ingen -chef, -affärsområdeschef, -personalchef, -förhandlingschef, politiker eller på HR, ville lyssna och ta till sig av den kritik som uppkom på olika sätt, så började jag blogga om min vardag på Jobbcenter, för att på så sätt synliggöra vad ledningen höll på med.
Att få skriva av sig blev för mig lite terapi för att bearbeta allt jag gick igenom på jobbet, och för att få någon slags självskapad upprättelse mot "förövarna".
Nu granskas det... IGEN! "Ordning och reda ska vara en självklarhet inom Uppsala kommun...", säger Bisera Jusufbasic till Uppsalatidningen, och som är ansvarig för utredningen av Uppsala kommun.
Javisst, Bisera Jusufbasic, det är vi många medarbetare, fd medarbetare och skattebetalare som tycker.
När jag (och andra) påtalade till våra chefer att det fanns brister i ordningen, blev jag inkallad till cheferna för uppsträckning. Det värsta man kunde göra var att ta upp problem inför alla på ett APT.
När jag påtalade ett problem på ett APT (en eftermiddag i november 2009) som handlade om min då närmaste chef, -högg verksamhetschefen som hållit i APT:et, ett hårt och bestämt tag i min arm efter mötet när jag var på väg därifrån, -och sa till mig: "I morron vill jag Prata med Dig!!!". Detta var början på ett helvete som skulle vara i ett helt år. Jag hade nu exakt ett år kvar som anställd på Jobbcenter, Uppsala kommun.
Strax bakom mig på detta APT, hade affärsområdeschefen suttit och tagit del av min kritik - Ingen av dessa tre är idag chefer på Uppsala kommun - Tack å lov!!!
onsdag 19 februari 2014
Änkan: ”Tror inte att Lars är ensam om det här”
Lasse begick självmord – nu döms hans chefer - Änkan: ”Tror inte att Lars är ensam om det här”
Att tro att Lars inte är ensam, de håller jag med om. Dags nu för kommunerna att ta tag i den tyngsta pappershögen av dom alla, -alla påtvingade avgångsvederlag, som föranletts av mobbning och trakasserier från chefer, och även ge alla dessa fd medarbetare upprättelse!
I oktober 2010, efter att mitt fack Vision, ansåg att det bl a förelåg en arbetsmiljökonsekvens mot mig från ledningen, gick jag till polisen för att anmäla mina chefer. Efter att jag berättat min historia för polisen, svarade dom med att jag borde göra en polisanmälan...
Efter några förhandlingar med arbetsgivaren, fick jag dom att betala mig ett rejält skadestånd (avgångsvederlag), vilket gjorde att jag inte gick vidare med en polisanmälan...
Idag kanske jag skulle ha agerat annorlunda?! Idag, och framöver, hoppas jag att andra drabbade tar sitt arbetsmiljöärende vidare till domstol, endast då kan vi få ett stopp på alla dessa arbetsmiljöbrott!
Mina tankar går till Lars anhöriga!
Att tro att Lars inte är ensam, de håller jag med om. Dags nu för kommunerna att ta tag i den tyngsta pappershögen av dom alla, -alla påtvingade avgångsvederlag, som föranletts av mobbning och trakasserier från chefer, och även ge alla dessa fd medarbetare upprättelse!
I oktober 2010, efter att mitt fack Vision, ansåg att det bl a förelåg en arbetsmiljökonsekvens mot mig från ledningen, gick jag till polisen för att anmäla mina chefer. Efter att jag berättat min historia för polisen, svarade dom med att jag borde göra en polisanmälan...
Efter några förhandlingar med arbetsgivaren, fick jag dom att betala mig ett rejält skadestånd (avgångsvederlag), vilket gjorde att jag inte gick vidare med en polisanmälan...
Idag kanske jag skulle ha agerat annorlunda?! Idag, och framöver, hoppas jag att andra drabbade tar sitt arbetsmiljöärende vidare till domstol, endast då kan vi få ett stopp på alla dessa arbetsmiljöbrott!
Mina tankar går till Lars anhöriga!
onsdag 8 januari 2014
FORMULAettLeaks - "Anställd utmanade"!
Måndagen den 19:e september 2011 skrev jag att: Utmaningen är nu ett faktum... av min fd arbetsplats, Jobbcenter, en utmaning som lämnats in våren 2011. Efter att utmaningen nu blivit känd för chefer och medarbetare på Jobbcenter började alla spekulationer och korridorsnack att handla om, vilka som "Vågat utmana kommunens Jobbcenter?"
Att det var En anställd på Jobbcenter som till en början själv initierade till utmaningen, har fram till idag hållits hemligt... eller, njaee... kanske inte? Mustafa, (Mustafa jobbar fortfarande på Jobbcenter men heter egentligen något annat) som tidigare frågade mig om jag ville vara med och utmana Jobbcenter, och då i första hand utmana verksamheter inom Daglig verksamhet, -skulle bli den som Svek, fegade ur och började läcka!? Kamrat och arbetskamrat blev nu mycket tydligt att det är två helt skilda saker!
Varje möte med en samarbetspartner öppnade Mustafa med meningen: "Mitt namn måste hållas hemligt!" Hans rädsla att avslöjas lös alltid igenom i alla samtal och möten.
Inför ett möte med en samarbetspartner, som hölls i Luthagen i Uppsala (det sista han kom att bli inbjuden till...) kom han inte till, han hade i sista stund i stället bokat in ett möte med Jobbcenters dåvarande chef, vilket han lät meddela på telefon en timme efter mötets början...? kanske blev stressen, rädslan och ångesten för tung att bära på? Kanske den fortfarande är det?
Inför ett möte med en samarbetspartner, som hölls i Luthagen i Uppsala (det sista han kom att bli inbjuden till...) kom han inte till, han hade i sista stund i stället bokat in ett möte med Jobbcenters dåvarande chef, vilket han lät meddela på telefon en timme efter mötets början...? kanske blev stressen, rädslan och ångesten för tung att bära på? Kanske den fortfarande är det?
OBS: För kännedom:
Nästan hela ledningen har nu slutat av olika anledningar, vilket också varit ett av mina mål som lobbyist i denna fråga. Hela min lista på avgångar i en sammanfattning, kommer inom kort!
Det har även funnits, och finns fortfarande ett fåtal medarbetare kvar på Jc med mycket hög arbetsmoral och kompetens för det uppdrag dom är satta att göra. Men om denna "lekstuga" får fortsätta ännu ett år, så kommer även dessa medarbetare snart att vara ett minne blott... eller hos utmanarna!
Tips från coachen: Så utmanar du kommunen
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
