Sanningens ögonblick!

Mycket tid och energi har gått åt att förbereda sig inför mötet med förhandlingschefen i morgon. Tungt att gå igenom sitt försvar och lägga upp en planering... Igen! Tur att jag har stenkoll på det mesta som jag blivit utsatt och kränkt för, dessutom så har jag mina bandinspelningar från alla möten med bossarna som jag hela tiden blir kallad till, och som kan tala om vem som talar sanning eller inte. Många saker finns även tydligt på mail som jag kommer lägga fram i morrn.

Lugnet har nu lagt sig för min del och jag känner mig mycket stark och påläst inför denna förhandling som jag givetvis kommer sköta till stor del själv med hjälp av fackligt ombud från västerås. Nu blir det lite vila och isäng... I morgon så ska sanningen åter läggas upp på bordet...

"Åttonde budet: Du skall inte bära falskt vittnesbörd mot Din nästa! Här möter vi ett bud som reglerar vårt förhållande till varandra i vårt tal. Det är ett område där vi nog alla upplever svårigheter och har lätt för att missbruka.

Låt oss börja med en av världshistoriens mest kända rättegångar, mycket mer känd än min "rättegång"... än så länge! Mannen som anklagas är beskylld för uppvigling mot kejsaren och att ha påstått sig vilja bli kung. Av de religiösa anklagas han för att sätta sig upp mot Gud och häda genom att göra anspråk på gudomlighet - att vara Guds son. När domaren provocerande frågar: "Du är alltså Kung?", får han till svar: "Du själv säger att jag är kung. Jag har fötts och kommit hit till världen för denna enda sak; att vittna för sanningen. Den som hör till sanningen lyssnar till min röst.

Då utbrister domaren frustrerad: "Vad är sanning?". Många vittnen hade trätt fram och ord stod mot ord och frustrationen var stor.

Frustration är något som vi med förökad styrka möter i vårt samhälle idag. Vad är sanning? Vi möter ett utbud av uppgifter, påståenden och anklagelser i massmedia och från människor som vi möter, om människor, händelser och skeenden. Vi undrar vad är sanning.

Sanning och lögn i vårt samhälle

Vi är nog alla medvetna om hur gränsdragningen mellan sanningen och lögnen har suddats ut i vårt samhälle och detta även bland de som vi anser vara ledare. Man anser att ibland "måste man ljuga" eller "att det är tillåtet att säga halva sanningen".

Frågan är

- om vita lögner är godtagbara? - finns det svarta sanningar?

Kan lögnen rättfärdigas för att t ex undanhålla människor obehagliga fakta? Eller för att rädda ansiktet? Har man rätt att säga halva sanningen för att inte avslöja en obehaglig sanning?

Har jag rät att svartmåla en människa genom att bara säga vissa sanningar om henne/honom?

Vårt tal är viktigt! Inte bara hur vi talar utan också vad! Vad är att bära falskt vittnesbörd? I domstol är det självklart!  Att säga hela sanningen och bara sanning, för att rättvisa skall skipas. Att där vittna falskt så att någon oskyldig blir dömd tycker nog alla är fel.

Men hur är det i vardagslivet? Falskt vittnesbörd ......

att föra ett rykte vidare utan att veta sanningshalten? Att "prata" om någons negativa sidor eller det man tycker sig ha sett utan att veta helheten? Gud varnar för att förtala varandra. Den som förtalar blir inte ostraffad. Det är klokt att inte föra vidare allt man hör utan att verkligen veta vilka uppgifter man fått och vilken sanningshalt de har.

Spegla sanningen. Tala med varandra och inte bara om varandra. Vågar vi säga sanningen till varandra. Om varandra? Våga tala med den det gäller och undersök vad som är sant. (källa: ur bibeln)